|
Glasfusing
Glasfusing är en
mycket gammal teknik för att arbeta med glas. Den kallas också ibland
laminering, oblåst eller ugnsformat glas.
Glas har bränts i
speciella ugnar vid 800-900 °C så tidigt som för 4000 år sedan. Egyptierna
och Romarna var de som utvecklade tekniken och föremål från den tiden kan
man få se på museer som t ex Corning, New York.
Från 500-talet
fram till tidigt 1900-tal finns endast ett fåtal glasobjekt kvar till
beskådande. Under renässansen hade glasteknologin i Europa sin största
utveckling och en större kunskap i att blåsa glas eftersträvades.
Glasfusingen blev nästan bortglömd. Den återupptäcktes i USA så sent som på
1940-talet. På senare år har teknik fått ett genombrott och det finns nu
många glaskonstnärer över hela världen, som arbetar med glasfusing.
I Sverige är teknik än så länge relativt okänd eftersom vi har en så stark
och framgångsrik tradition av munblåst glas, men för närvarande finns en
utställning på
Nationalmuseum i Stockholm som visar oblåst glas.
Fuse betyder på
engelska att sammansmälta, och det är precis detta det handlar om. Man skär
till olikformade glasbitar; komponerar ett mönster, ett glaspussel, med
hjälp av glasbitarna i två eller fler lager ovanpå varandra och för att
sedan smälta samman glaset vid drygt 800 °C i en speciell ugn, till en enda
glasskiva.
I en andra
bränning vid lägre temperatur, används en form av keramik eller stål för att
formge glasstycket. Denna teknik kallas slumpning. Resultatet blir
vackra fat, skålar och skulpturer.
Materialet
Man kan använda
vanligt fönsterglas (också kallat planglas) men det finns också många andra
sorters infärgade glastyper. Glas i olika färger kan användas tillsammans,
men man måste vara observant på att glasen måste ha samma
utvidgningskoefficient. Annars spricker glaset. Man kan också använda olika
metaller, glastrådar och krossat glaspulver för att skapa mönster och
effekter.
Glasmaterialet
finns i olika tjocklek, från 1 mm upp emot 6-7 mm tjocka, men glas har den
egenheten att det strävar efter att alltid bli 6 mm tjockt vid uppvärmning. Detta innebär
att om man har tunn glasyta från början så drar den färdiga glasskivan ihop
sig och krymper i yta, och om man har flera lager tjockare glas så flyter
den färdiga glasskivan ut.
|
|